Mamma & Franke


JAG ÄR SÅ TAGGAD SÅ JAG NÄSTAN SPRICKER!

 

Hej jag är en pojke, typ








förstklassiga saker

Lille tusshunden som sprang på tre ben för att vila det fjärde
En man i kostym och löparskor
Tjejen som rusade till vagnen med ena handen i fickan
Gruppen med barn iförda stövlar och med håven i högsta hugg
Lille killen i mockajackan (bara för det fick mig att tänka på anna och emmaboda och åhh)
Labbsöl hela dagen
Lite te och kattgrannen som spanar på mig nästan hela tiden





Katen är förstklassig och gör mig sådär tramsigt lycklig.

    

I'm happy, hope you're happy too

Nyss hade jag skrivit ett jävla kalasbra inlägg men fan om inte internet måste förstöra allt viktigt. Fan.
Faktiskt är jag hur glad som helst.

Nu är det på med fancy pantsen som gäller sen är det dans med chipset hela natten
puss


30 sekunder 180 bildpunkter per tum

  ♥

Making life-size models of the Velvet Underground in clay

TIME REMAINING
23,534,115
SECONDS


Jag och Knut har gått i ide tills tiden är inne.
Puss

PUSS

TIME REMAINING
23,785,738
SECONDS

känslan som infinner sig då man erhåller mjölksyra




Var är bebin?

Ibland lägger jag märke till att jag av ren vana börjar skriva in någon av de bloggadresser jag kan utantill i adressfältet som internet explorer så fint står till tjänst med. (Nu menar jag självfallet inte att jag kan dem utantill i adressfältet utan i skallen, det där med syftningsfel är ett lurigt påhitt.) Jag avbryter mig ofta mitt i adresskrivandet och ställer mig frågan " varför lägger jag min meningslösa tid på något ännu mer meningslöst?" ja egentligen är det helt omotiverat att läsa några korta rader ur någons liv även om det ibland kan vara roande och intressant. Överlag så är bloggar ganska fina men ack så överskattade, inte minst min egen.  Nog talat om detta, att tala om något som redan från början är överskattat är högst korkat.

Häromveckan grät Knut hejdlöst i transportburen påväg hem från landet. Eller ja han hade gråtit om han haft förmågan...han såg mest nedslagen ut.
Förut tassade han in på mitt rum och gömde sig bakom sängen utan att jag hörde men han började genast prassla med diverse papper så jag sa " knut?" utan att vända mig om och knäpp som han är säger han " mrksrkjaaaow" och jag skrattar åt honom och vänder mig om, upptäcker att han inte gömt sig så värst bra med tanke på att hans svans syns.. ja iaf när han märker att han är upptäckt springer han illa kvickt ut i hallen under väldiga "mrjjaoaoeww"-ljud.

På vägen hem i spårvagnen fick jag lyssna till en sagostund en far höll för sin son. Det var fint, det var om Egil och bebin i hans mammas mage. Sonen tyckte det var kalas och pekade på alla bilder och skrattade och frågade var bebin var o pappan sa " i mammans mage man ser den inte för den är inte färdig" " var är bebin?". Vid närmare eftertanke var det kanske en dotter, jag är osäker.

Antagligen är detta det längsta inlägg i min bloggs liv hittils. underligt.


Jag saknar katen

PUSS

mmrrhaw


nattvandraren i Pajala


en millimeter under huden








   


JAG DÖR


 

Because life is never dull in your dreams

avokado
jag vill ha avokado
och katen

mmr


jag har en kat. han är bra och mjuk.


(Om du vill kan vi klappa sälar på lovet.)


     
                                                                                                                  

Siggi, blandade ljustussar och pojkfrisyren.
Värme tack.

(Ungefär tjugi fjärilar har bosatt sig i min mage och dom trivs oförskämt bra)









Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0