Siggi och folkilskna Knut (svårmodsbloggen)

Min granne som jag har skrivit om tidigare , han som spelade saxofon/toarulle/horn eller trombon, jag har ännu inte fått någon klarhet i vad han gick runt och tutade i.
Han har nu utökad sin musikaliska sida och istället börjat spela piano. Jag personligen har inget som helst emot pianospelande men min granne har heller ingen som helst musikalisk talang utan plonkar på i godan ro medan jag försöker plugga lite halvhjärtat. Och det är inte så att han försöker med något enkelt som blinka lilla stjärna eller något liknande utan han struntar fullständigt i allt vad melodier heter , antinger spelar han enbart på två toner samtidigt helt frenetiskt eller så tar han i allt vad han har på alla mörka toner som han kan trycka på , kanske använder han till och med fötterna och spatserar runt på pianot . Jag kan till och med se det framför mig , en ganska rolig syn. Om jag hade varit döv hade jag säkerligen funnit det roande. Men nu är det inte så lyckligt , jag har istället kapitulerat till vardagsrummet i brist på tålamod, övervägde starkt att sparka lite i väggen så att han skulle sluta spela men han kanske hade tagit det som att jag hängde på och kompade lite på väggen och istället börjat spela ännu högre. 

Jag undrar hur man förklarar för en nioåring att hans musikaliska talang är helt obefintlig utan att ge honom men för livet.